Första veckan!
Vi har nu varit tillbaka i lite mer än en vecka 8 dagar mer exakt och det är inte många timmar som det inte har regnat och temperaturen har legat på sisådär 15-20 C. Det är sommar och faktiskt midsommar till helgen som kommer. Under den veckan som gått har jag både hunnit börja jobba (4 dagar) och gå på min lärarsemester som slutar den 12 augusti. Min kära fru började jobba denna veckan i Måndags och har upptäckt att det är smidigare än innan (ny och snabbare tur) att ta bussen och dyrare och omständigare än innan (vägarbeten och parkeringsavgifter) att ta bilen. Dett betyder att jag och min snart femåriga dotter Felicia kan ta bilen istället i sommar och göra våra utflykter som att åka och bada vid havet eller besöka djurparken i Borås mycket enklare...
När det gäller allt annat som man reflekterar över och det är mycket det...när det gäller skillnaderna på att bo i Santiago de Chile och att bo hemma i Svedala, Olofstorp så uppskattar jag nu Sverige och mitt hem oerhört mycket mera nu. Samtidigt så saknar jag klimatet och maten och vännerna vi har där samt mycket annat också. Borta bra men hemma bäst har väl aldrig vart så uppenbart som nu.
Egentligen så kände jag mig lite vilsen i mitt eget land de första dagarna, vid de flesta situationer. Alla de här sakerna som vanligtvis sker med automatik och där man vet hur man ska uppträda mot andra utan att anstränga sig när man tankar bilen, betalar i kassan, lämnar in tipset, handlar mat o.s.v de krävde att jag "tänkte till" samt dessutom så blev jag lite förvånad ibland för att det var inte så som jag mindes att det var... men de är det säkert ändå. Det är bara det att vi har bott i ett annat land och en annan stad och har efter 9 mån fått det som rutin och seder och bruk. Det där andra landet och den där andra staden känns som en annan "planet" om man skall överdriva lite för det är oerhört mycket mer som är annorlunda än vad som är lika mellan Sverige och Chile som land och Göteborg/Olofstorp och Santiagio/Nuble-Puente Alto som stad.
Min fantastiska dotter har vart på dagis och hälsat på några timmar och på torsdag ska hon äta midsommarlunch där som är en tradition. Hon verkar ta omställningen bäst av alla tre och det kommer säkert gå jättebra för henne att börja till hösten igen. Undrar hur mycket hon kommer komma ihåg egentligen? Vi kommer ju ha kvar alla bilder och filmer samt att se till så att hon behåller sin tvåspråkighet och håller spanskan vid liv, men ändå... jag vem vet? Själv så ska jag också försöka hålla igång spanskan genom att prata med min frus släkt här och genom att läsa spansktalande tidningar på nätet och titta på spansktalande tv-program och filmer. Sen så finns ju alltid chatten med mina nya vänner i Chile där jag kan försöka hålla igång det. jag tror att jag kommer att lyckas för att jag har nu lyckats komma så pass långt i min spanska att jag kan skriva en del också.... fast att prata lika bra som min dotter i uttal och meningsbyggnad...nepp! inte där ännu, jag är ju inte tvåspråkig i Svenska/Spanska som hon och min fru är. Min spanska är dock i klass och bättre kanske än min skoltyska som jag läste i 5 år och utvecklade mera när jag jobbade ca 9 mån totalt (98-99) i Maastricht, Holland. Så min förhoppning är att jag inom en snar framtid behärskar mer eller mindre 4 språk bra. Ett perfekt (Svenskan), ett väldigt bra (Engelskan) och ett ganska bra (Spanskan) och ett hyfsat så jag klarar mig (Tyskan).
Nä nu ska jag ta en kopp svenskt kaffe och mysa med min dotter som precis vaknat och tittar på bollibompa på SVT B....
/Helge
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar